Idag har jag Jaxi och sasko varit ute o gått en lång runda. Vi gick en omväg, ut om en stor väg med tungtrafik, tänkte att det var bra för "lillan" att vara med om det oxå. Lite läskigt, när dom stora lastbilarna bullrade förbi tryckte hon sig mot mig. O där imellan drog Jaxi så jag trodde armarna skulle ramla av! Syntes inte att jag har tränat frittfölj överhuvudtaget .

Vi svängde av mot en hästgård där hästarna gick o beta i sina hagar. Uch fy vad äckligt matte nu går vi snabbt förbi är du snäll!

Men sasko vaknade till liv "vilket var mycket länge sedan" Flög hastigt upp i kopplet o ut mot dom där stora djuren.( Sasko måste  tänkt MAT)  Matte som var helt fokoserad på Jaxi nästan for i väg som en luftballong o ner som en sten. Är fortfarande chockad  över vilka inneboende resurser den där gamla räven har.

Med röstresurser så hästarna blev rädda fick jag tillslut ordning o reda, alla fann sin plats o vi vandrade vidare.

Jaxi tycktes skit glad efter brossans uppvaknande o var helt toppad resten av färden hemåt .

Väl hemma halft slutkörd bestämde jag mig för att det finns annat i världen än hundar, så jag satte i gång lite terapi arbete för att skingra tankarna.

Jag planterade lite blommor i några av alla tomma krukor som stått och gapat tomt sedan vi hämta hem vår lilla loppa! För mycket mer än vovvarna har jag inte hunnit med på länge.

I kväll kommer nära o kära för att gratta mig o Jaquline. Jag skall bjuda på enchelada och sallad, marängsviss till kaffet . 

I morgon skall jag ta tag i lite lydnadsträning, för båda hundarna!!!

kram kristina